Bestraffning kontra rehabilitering: Ett förslag till revidering av praxis för straffutmätning

Att revidera straffsystemet så att det återspeglar två stadier av kriminalövervakning, en straffande och en rehabiliterande, innebär en omdefiniering av fängelse- och villkorlig frigivningssystemen. Fängelser bör vara platser där inspärrning inte är ”enkel tid”, och villkorlig frigivning bör vara en period av intensiv övervakning och rehabiliteringsprogram. Med denna dubbla straffprocess skulle man kunna åstadkomma oskadliggörande och bestraffning både genom den tid man sitter i fängelse och den tid man tillbringar under intensiv övervakning under villkorlig frigivning. Avskräckande effekt skulle uppnås genom att straffet och övervakningen blir effektivare. Rehabiliteringsprogrammen, som genomförs i den villkorligt frigivnes samhälle, skulle ge den villkorligt frigivne en möjlighet att försörja sig själv. En struktur med obligatoriska straff och böter skulle införas för alla brott som för närvarande klassificeras som förseelser eller grova brott. Vissa brott skulle undantas från det tvåfasiga straffsystemet, t.ex. flerfaldigt mord eller våldtäkt och brott som begås av brottslingar med kopplingar till maffian. I domen skulle längden och övervakningsnivån för villkorlig frigivning fastställas och rehabiliteringsprogram som ska följas skulle anges. Kostnadseffektiviteten i det föreslagna tillvägagångssättet diskuteras. 31 referenser och 2 tabeller

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.